Capucci Blogg

Måste börja detta inlägg med att säga att söderort inte var så farligt som vi trodde. Inget större ghetto (dock var det ganska mycket betonghus!), ganska bra lokaltrafik och dessutom lärde vi oss att haninge och huddinge ligger brevid varandra.

Det började med en jättegod middag hemma hos Anna, sen bar det av till söderort och mot alla de fördomar man kan ha om söderort! När vi kom dit visade det sig att våra tankar om hur det ser ut stämmer ganska bra. Ingen får ta illa vid men skulle kunna påstå att haninge (eller var det huddinge?) är en förstoring av malmvägen. Haha, nej så farligt kanske det inte var ;).

Kvällen rullade på och sen blev vi (Anna och Jessica) lite interna och började snacka om en "tävling" vi medverkar i. Vi var ju bortom stockholm förra helgen och han vi var hos hade ett par ganska -inte hela- men vackra skidor. Han och hans kompisar diskuterade vad de skulle göra med skidorna. En av grabbarna hade en jättebra och jätterolig idé, att man skulle hålla skidan lite snett så att man skulle kunna skicka en bulle på den in i en persons mun. När vi sen såg att de skulle tävla ut skidorna så hade vi en jättebra anledning till varför vi skulle vinna dem. I alla fall, vi började prata om vårat förslag och denna tävling med några personer som var med på det lilla partyt igår och vi kunde inte hålla oss för garv när vi skulle berätta denna roliga historia så vi blev mest dumförklarade av dessa personer.


När vi skulle dra från, ja vart vi nu var, till ett landställe som är placerat i huddinge så kollade vi på en toppenresa som endast skulle ta ca 30 min. Vi skulle dock vara tvugna att gå cirka en km. När vi hoppade av bussen hade vi för det första ingen aning om vilket håll vi skulle gå och inte heller visste vi vart vi var!?. Vi började i alla fall att vandra men vi bestämde oss för att ringa SL's resehjälp och fråga hur man skulle gå, gick dock inge vidare. Precis i rätt sekund åker en Taxi förbi, som vi såklart stannar (hjälplösa som vi var). Vi snackar med honom lite och frågar om han kan köra oss för ett fast pris på 200 kr (det var ju trots allt typ en km och inte mer). Han är bestämd och säger att det kommer att kosta minst 300 kr för att köra oss dit vi ska. Enligt Jessica så var det för mycket pengar för att åka en km så hon säger att vi ska gå till närmaste tågstation istället och vänta på första tåget mot Märsta. Tack vare denna goda taktik så säger då taxichaffisen att vi får åka för 200 kr istället.

Efter att ha sovit i ca 2 timmar (om ens det) så bestämmer vi oss för att vi skulle börja röra oss hemåt och man får väll tacka den person som kom på att SL's reseplanerare! Som tur är bestämmer vi oss för att gå 10 minuten innan bussen egentligen skulle gå och tur är väll det för när vi är mitt emellan busshållsplatsen och stugan så kommer bussen. Vad ska man göra om inte få panik, så vi vinkar på bussen och viftar med våra busskort. Än en gång har vi tur med trafiken och snäll som han var stannade han bussen och släppte på oss. Pjuuuuh.

Nej, mer tur än sådär kan man inte ha. Tack för oss, we'll be back!